Standard för Papillon /Phalène
(Epagneul nain continental)
Originalstandard: 1990-09-17
FCI-standard: 1998-04-06 (franska och engelska)
SKK:s standardkommitté: 1999-
Ursprungsland/Hemland: Frankrike/Belgien
Användningsområde: Dvärghund/Sällskapshund
FCI-klassifikation: Grupp 9, Sektion 9
Bakgrund / Ändamål
Den kontinentala dvärgspanieln (epagneul nain continental)
förekommer i två varianter Papillon med stående öron och Phalène
med hängande öron. Förutom öronen är rasstandarden identisk för
dessa båda rasvarianter.
Papillon har fått sitt namn efter de fjärilsliknande öron som
elegant befransade, skall likna en vacker fjärils vingar och
betyder just fjäril på franska. Rasen lär dock ursprungligen ha
importerats till Frankrike från Spanien. Några av dessa importer
gavs som gåva till det franska kungahuset. Från det ögonblicket
var rasens lycka gjord. Den lilla nätta hunden blev en trogen
följeslagare åt hovets män och kvinnor. Från franska
revolutionen hör man talas om att Marie Antoinette hade
Papillons. På målningar från dessa tider påträffas den lilla
hunden, som var nästan fullständigt lik våra dagars Papillons.
Varianten med hängande öron har getts namnet Phalène, som
betyder mätarfjäril på franska.
Helhetsintryck
Rasen är en dvärgspaniel med normal och harmonisk kroppsbyggnad.
Den skall ha lång päls och ett måttligt långt nosparti, som
skall vara kortare än skallen. Rasen skall ge ett livligt
intryck, vara graciös men ändå robust. Den skall ha stolt
hållning och ett lätt elegant steg.
Phalène: Varianten med hängande öron
Öronen skall i vila vara högt ansatta, klart över ögonlinjen. De
skall bäras hängande, men ändå vara helt rörliga. De skall ha
vågig päls som kan var mycket lång, vilket ger ett sött
utseende.
Papillon: Varianten med uppstående öron
Öronen skall vara högt ansatta. Ytterörat skall vara öppet och
vinklat utåt sidan. Den inre kanten på ytterörat skall bilda en
vinkel av ungefär 45 grader mot horisontallinjen. Under inga som
helst omständigheter får örat peka rakt uppåt likt ett
spetshundsöra. Insidan av örat skall vara täckt av fin päls, som
också kan vara vågig och de längsta hårstråna kan nå något
utanför öronkanten. Däremot skall utsidan av örat vara täckt av
lång päls som bildar behäng och som når väl utanför öronkanten.
Viktiga måttförhållanden
Kroppslängden skall överskrida mankhöjden.
Huvud
Huvudet skall stå i proportion till kroppen och vara
förhållandevis lättare och kortare än hos stora och medelstora
spaniels.
Skallparti
Skallen skall inte vara alltför rundad varken i profil eller
sedd framifrån. Ibland kan pannfåran skönjas.
Stop
Stopet skall vara förhållandevis väl markerat.
Viktklass under 2,5 kilo
Hos dessa individer är stopet klart markerat utan att
någonsin vara djupt.
Viktklass över 2,5 kilo
Hos dessa individer är stopet mindre påtagligt men fortfarande
markerat.
Nostryffel
Nostryffeln skall vara liten, svart och rund, men något planare
på ovansidan.
Nosparti
Nospartiet skall vara kortare än skallen. Nosryggen skall vara
rak. Nospartiet skall vara finskuret, spetsigt men inte för tunt
under ögonen. Det får inte vara konkavt.
Läppar
Läpparna skall vara väl pigmenterade, tunna och ligga väl an.
Käkar/Tänder
Käkarna skall vara normala och sluta väl an i ett bett, som
skall vara tämligen välutvecklat. Tungan får aldrig vara synlig.
Ögon
Ögonen skall vara ganska stora, väl öppna och mandelformade. De
får inte vara framträdande. De skall vara placerade ganska lågt
i ansiktet. De inre ögonvrårna skall vara i nivå med
skärningspunkten mellan skall och nosparti. Ögonen skall vara
mörka och mycket uttrycksfulla. Ögonkanterna skall vara väl
pigmenterade.
Öron
Öronen skall vara fina till strukturen men stabila. Vare sig det
gäller det uppstående eller hängande örat skall öronlädren inte
vara alltför spetsiga. Öronen skall vara ansatta ganska långt
bak på skallen och tillräckligt långt ifrån varandra så att den
lätt rundade skallformen framträder.
Hals
Halsen skall vara av måttlig längd och ha något välvd nacke vid
ansättningen mot huvudet.
Kropp
Överlinjen skall vara varken för kort, för välvd eller svank.
Den skall dock ej heller vara plan.
Ländparti
Länden skall vara solid och lätt välvd.
Bröstkorg
Bröstkorgen skall vara bred och ganska djup med väl välvda
revben. Bålens omkrets vid bakersta revbensparet skall vara
ungefär lika som mankhöjden.
Underlinjen
Underlinjen skall vara lätt uppdragen.
Svans
Svansen skall vara ganska högt ansatt och ganska lång. Den skall
ha en riklig fana som skall bilda en vacker plym. När hunden är
alert skall svansen bäras lyft i en båge i parallell linje med
ryggraden varvid svansspetsen får vidröra ryggen. Svansen får
aldrig vara rullad eller ligga platt på ryggen.
Extremiteter
Framställ
Benen skall vara raka, torra och tämligen finlemmade. Rasen
skall inte ge ett högställt intryck. Benen skall vara parallellt
ställda.
Skulderbladen
Skulderbladen skall vara välutvecklade och ligga väl an mot
bröstkorgen.
Överarm
Överarmarna skall vara av samma längd som underarmarna och
normalt vinklade mot skulderbladet. Det skall ligga väl an mot
kroppen.
Handlov
Sedda från sidan skall handlovarna kunna skönjas.
Tassar
Framtassarna skall vara ganska långa, så kallade hartassar.
Belastningen på trampdynorna skall vara jämn. Klorna skall vara
starka och helst svarta, men kan vara ljusare hos hundar med
rödbruna eller vita pälsar. Vita klor hos vita hundar eller
hundar med vita ben är inget fel om hunden för övrigt har god
pigmentering. Tårna skall vara starka med härdiga trampdynor.
Behåringen mellan tårna skall nå framför tåspetsen och bilda en
tofs.
Hasled
Haslederna skall vara normalt vinklade.
Baktassar
Baktassar som framtassar.
Rörelser
Rörelserna skall vara stolta, fria, lätta och eleganta.
Päls
Pälsen, som inte har underull skall vara riklig, glänsande,
vågig (inte att förväxla med lockig). Den skall inte vara mjuk
utan ge ett lätt motstånd vid beröring. Den skall ha en silkig
glans. Den vågiga pälsen skall falla slätt efter kroppens sidor.
Hårstråna skall vara fina i strukturen och något böjda genom sin
vågighet. Pälsen liknar de engelska dvärgspanielrasernas, men
skiljer sig helt från pekinesens. Den får aldrig någonsin ha
någon likhet med pälsstrukturen hos spetshundarna.
Pälsen skall vara kort på huvudet, nospartiet, benens framsidor
och nedre delen av hasorna. Den skall vara medellång på kroppen.
På halsen skall den vara längre och bilda krage och krås. Den
skall hänga i vågor på bröstet och bilda fransar på öronen och
frambenens baksidor och på lårens baksidor bilda rikliga byxor
av mjuk päls. Mellan tårna kan det finnas längre behåring, som
får nå framför tåspetsarna under förutsättning att det inte ger
tassarna ett tungt intryck utan snarare ger dem ett elegantare
utseende genom att förlänga dem. Hundar i god pälskondition kan
ha päls som är 7,5 cm lång vid manken och en plym av 15 cm längd
på svansen.
Färg
Alla färger är tillåtna på en päls med vit bottenfärg. På
kroppen och benen måste det vita dominera över de färgade
partierna. Det vita på huvudet bör helst bilda en mer eller
mindre bred bläs. Vit markering på nedre delen av huvudet är
tillåtet. För alla färgkombinationer gäller att läppar,
ögonkanter och särskilt nostryffeln skall vara helt
pigmenterade.
Storlek / Vikt
Mankhöjd
Cirka 28 cm.
Vikt
I hemlandet delas rasen in i två viktklasser:
|
- |
Från 2,5
kg till 4,5 kg för hanar
Från 2,5 kg till 5,0 kg för tikar |
|
- |
Under 2,5
kg för hanar och tikar; minimivikt 1,5 kg. |
Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i
förhållande till graden av avvikelse:
|
- |
Övervägande vit färg på huvudet |
|
- |
Flat
skalle, äppelskalle eller alltför rundad panna som hos
de
engelska dvärgspanielraserna |
|
- |
För djupt
eller för grunt stop |
|
- |
Nostryffel som inte är svart |
|
- |
Nosrygg
som är konvex eller konkav |
|
- |
Avpigmenterade läppar |
|
- |
Överbett
eller speciellt underbett. |
|
- |
Ögon som
är små, alltför runda, framträdande, ljusa till färgen,
visar vitt när hunden tittar rakt fram |
|
- |
Avpigmenterade ögonkanter. |
|
- |
Karp-
eller svankrygg. |
|
- |
Svans som
bärs rullad eller vilande på ryggen, eller som bärs
hängande utefter lårets sida. |
|
- |
Krokiga
framben. |
|
- |
Knöliga
handlovar. |
|
- |
Klent
bakställ. |
|
- |
Hjulbenthet. |
|
- |
Enkla-
eller dubbla sporrar på bakbenen är oönskat och kan
därför avlägsnas. |
|
- |
Tassar
som är inåt- eller utåtvridna. |
|
- |
Klor som
inte berör underlaget. |
|
- |
Päls som
är gles, mjuk eller urfälld, strittad päls (d.v.s.
utstående
från kroppen), ullig päls, underull. |
Allvarliga fel
|
- |
Halvresta
öron med framåttippande spetsar |
Diskvalificerande fel
|
- |
Rosa
eller fläckig nostryffel |
|
- |
Överdrivet över- eller underbett då incisiverna inte
längre ligger an mot varandra |
|
- |
Tunga som
är förlamad eller ständigt synlig. |
Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
|